Om en lärarutbildning som inte lär ut hur man lär ut. Ett vittnesmål från en svensklärarkollega

Svenskläraren Emma berättar:

”Jag tog min lärarexamen vid Göteborgs universitet 2014 och kände redan då hur oförberedd jag var inför läraryrket. Vi hade lagt otroligt mycket tid på metareflektioner om vårt eget lärande, men knappt något tid på ämnesmetodik. Det behövs ju inte om eleverna själva äger lärandet!

Den litteraturhistoria vi läste var tematisk och jag fick aldrig något grepp om hur olika författarskap och verk hängde ihop. Att undervisa i litteraturhistoria blev därför en mardröm. Jag utsatte mina stackars elever för samma sak som jag själv hade blivit utsatt för och allt blev så rörigt, för alla inblandade.

Eleverna skrev PM om svåra litterära frågor utan att ha någon som helst faktakunskap och jag kände mig otillräcklig när jag såg hur de knappt lärde sig något.

För några år sedan la jag om min undervisning, men det kräver så otroligt mycket av mig. Jag har fått läsa in mig helt från början på varje författarskap, varje myt, varje epok. De förkunskaper jag hade var från när jag läste svenska B för länge sedan. Jag var inte den ämnesexpert som mina gamla svensklärare var och jag kände mig så korkad.

Jag har nu förstått att det nödvändigtvis inte var mig det var fel på, utan att det faktiskt handlar om ett systemfel. Och den insikten var så otroligt värdefull.

Jag vill tillägga att jag utöver min lärarutbildning, har läst 90 poäng Svenska som andraspråk (på kvällstid). I den utbildningen fick vi faktiskt metoder men där var problemet istället att man blandade metoder högt och lågt. Jag, som visste att jag skulle arbeta på gymnasienivå, har alltså läst 7,5 poäng alfabetisering och inom Svenska som andraspråks-utbildningen var det istället NOLL poäng litteraturhistoria.

Det är något djupt fel med hela vårt utbildningssystem.

Som tur är arbetar jag på en skola med många otroligt skickliga svensklärare, vilka fick sin utbildning i en annan tid. Det har varit en livräddare för mig.

Så jag jobbar mig framåt, grekisk myt för grekisk myt, och snart är jag den ämnesexpert som jag vill vara.

Synd bara att jag samtidigt som jag bildar mig själv ska hinna skapa bra lektioner…”